Hat – Hatet måste bort

En 43-årig djurgårdssupporter och flerbarnspappa har avlidit. Jag möttes av informationen en stund efter det att matchen mellan Helsingborg och Djurgården avbröts och blev helt tom. Detta är så tragiskt. Jag lider verkligen med alla anhöriga och framför allt familjen. Jag är så trött på hatet kring idrotten. Idag och förr. Jag klarar inte skriva något nu, men tycker själv jag skrev bra för ett drygt år sedan. Varför detta hat kring idrott? Varför detta hat kring fotboll?

Det är klart vi kan diskutera om detta är ett samhällsproblem eller fotbollsproblem (jag lutar mig åt det förstnämnda). Det är klart vi kan diskutera hur detta ska minimeras med korrekt polisinsatser och andra lagar. Men först och främst: Hatet kring idrotten måste bort!

Den sista december 2012 skrev jag på min gamla blogg om hatet kring idrotten och att det är ett större problem med hat än bara de idioter som verkligen slåss och brukar våld. Det är såklart för tidigt att dra några initierade analyser och tankar, men någonstans tycker jag ändå det jag skrev då är precis lika viktigt och korrekt idag.

Jag tyckte då, och tycker fortfarande, att hatet hos idioterna triggas bland annat av det allmänna hatet kring idrotten. Jag tycker att ska vi börja någonstans ska vi börja där.

Jag klistrar in texten från då nedan:

Jag började det gamla inlägget om Julius Hudacek och om hur bra han egentligen är. Klipper bort det så vi kommer direkt till väsentligheterna.

Om hat kring idrotten – från 31 december 2012

I samma tidning (GT) läser jag sedan att Finlands junior Ville Pokka hatar Sverige. Sveriges Filip Sandberg påstås hata Finland. GT (Expressen) slår såklart på stort med rubriken JAG HATAR SVERIGE. Jag är säkert gammal, men hatar man Sverige (Finland) anser jag att man har problem. Jag hatar krig, fattigdom, svält, USAs vapenlagar, rasism, mobbing, Kanadas sätt att spela ishockey med mera, men hatar verkligen inte Kanada (eller dess spelare), AIK, Finland, Frölunda eller Hartlepool United. Varför detta hat inom idrott? Under 90-talet och början på 2000-talet när jag följde Djurgården som mest var parollen ”Vi hatar inte, vi älskar” aktiv under några år. Jag älskade det!

Jag är övertygad om att mycket av huliganismen och andra onödigheter kring idrotten beror på hatet kring sporten. Försök inte få mig att tro att det bara är en liten klick idioter på fotbollsmatcher. Från alla typer av samhällsmedborgare bubblar hatet, svordommar flödar, rasism är plötsligt ganska OK. Killar gör runkgester åt domare och mot spelare och fans i motståndarlaget. Ingen verkar bry sig, alla sitter tysta. Det är en liten klick idioter som bråkar, men den stora massan tänder dem. Ribban för vad som är OK på idrottsarenorna är alldeles för hög. Därför älskar jag Fredrik Brembergs senaste tweets.

Ska vi få bort alla problem på läktarna måste vi få bort alla Bosse Hanssons, Ulf Adelssons och ”killar på läktaren över Fredrik Brembergs familj”. Vi måste få bort alla skrikande, skällande och hysteriska mammor och pappor vid ungdomsidrotten. Det är dessa människor som sätter standarden för vad som är OK på idrottsläktaren. Detta är inget Stockholmsproblem som ”vem det nu var” påstod häromdagen. Tillsammans måste vi våga fråga dessa människor om de tycker att de är goda föredömmen för våra ungdomar. Spelare i svenska och finska juniorlandslag har en skyldighet att inte använda ordet hat i massmedia. Massmedia har en skyldighet att inte skrika ut ordet hat.

Rivaliteten mellan Sverige och Finland, Djurgården och AIK, Malmö och Helsingborg är stor och viktig. Men är verkligen rivalitet=hat? Inte för mig. Jag hatar inte Daniel Tjärnström, Mo Bangura eller Teemu Selänne. Jag kan skrika till på läktaren när jag anser att domaren gör något fel, men jag skulle aldrig skrika domarjävel. Jag får inte ett hysteriskt anfall när jag sitter med Djurgårsmunderingen på Avenyn före match och det går förbi ett gäng Gaisare. Jag dricker min öl, diskuterar den kommande matchen. Sjunger med i ”Sjung för Djurgården” om jag sitter på abonnerad pub. Går på matchen . Stöttar och hejar Djurgården. Hatar inte.

Jag måste avsluta med att jag älskar att gå på fotboll i Sverige. Ett derby i Stockholm slår det mesta i upplevelseväg. Men det måste gå att kombinera ett vettigt språkbruk och beteende med en fantastisk inramning. Rivaliteten mellan klubbar är viktig för intresset och engagemanget, men det får inte övergå i hat. Hatande människor är inga fina människor.

jag_hatar_sverige

————

LÅT INTE DETTA FRUKTANSVÄRDA DÖDSFALL HA VARIT FÖRGÄVES! JAG TYCKER VI BÖRJAR MED ATT DISKUTERA HATET KRING IDROTTEN.

Emma Green Tregaro, Dawit Isaak, Özil, Ola T, prinsessan och Carlén

Lite ont om tid och idéer för bloggen just nu. Jag har haft en massa tankar att förmedla, men inte haft tiden att fixa det när de var aktuella eller haft energin att göra några intressanta statistiska analyser kring idrott.

emma green tregaroEmma Green Tregaro och Dawit Isaak

Jag ville till exempel skriva långt och smart kring Emma Green Tregaro och hennes naglar. Eller rättare sagt fundera kring varför människor jag respekterar fullt ut helt tappade fokus och diskuterade naglar istället för de större frågorna som låg bakom. Och hur ryggradslöst och fruktansvärt det svenska friidrottsförbundet betedde sig efteråt. Och hur bra Emma Green Tregaro hanterade hela situationen. Känns lite sent nu.

Förresten, varför är det inte en lika laddad handling att göra korstecknet, bära halsband med kors eller att be till högre makter på en idrottsarena? Jag har inget emot det, precis lika lite som jag har emot när Emma Green Tregaro lite sådär subtilt småfinurligt visar vad hon tycker om Rysslands hantering av homosexuellas och andras rättigheter.

dawit isaak och örgryteOch förresten igen, vi är väldigt snabba med att fördöma Ryssland och deras stora stavhoppsstjärna, men glömmer att vi inte heller alltid tillåter folk att få propagera för mänskliga rättigheter och humanism. Minns ni att Örgrytes supportrar först blev bötfällda för en banderoll om Dawit Isaak? Det var ett tag sedan, men inte så himla längesen. Svenska Fotboll(s)förbundet gjorde det enda rätta och hävde senare beslutet, men disciplinnämnden visade någonstans ändå att vi kan vara väldigt rigida i vår syn här också.

Att påstå att politik och idrott inte hör ihop är för mig rent skitsnack. Idrotten är så mycket större än tävlingar och sport, den är närvarande överallt och jag hyllar idrottare som uttalar sig om människors lika värde, om orättvisor, om diskrimering och så vidare. Idrottare har inte en skyldighet att uttala sig, men en förbannad rättighet precis som alla andra männsikor.

Jag tycker så mycket, men skriver så lite

Jag skulle vilja sätta mig in i och skriva något om match fixing. Jag måste bara skriva något nytt inlägg om hat på och utanför idrottsarenorna. Tycker så mycket saker om det. Jag borde fundera och resonera kring Jack Vegas-maskiner och om de verkligen är försvarsbara för ett företag som påstår sig ta allvarligt på spelmissbruk.

Jag funderar att skriva något om Darlington FC (som de inte längre heter), men får inte tummen ur. Rekomenderar klippet nedan så länge. Älskar engelsk fotboll på halvlåg (men ändå helt okey) nivå.

Mesut Özil och Ola Toivonen

Mesut ÖzilTransfer deadline day var alltså igår. Mesut Özils övergång till Arsenal var såklart den största nyheten. För mig är Özil topp tio i världen och åtminstone topp tre i sitt slag så jag ser det som en jättevärvning. Men ändå, efter att ha misslyckats med sina värvningar en hel sommar geniförklaras plötsligt Arsène Wenger och company.

Samma människor som småskrattat åt Wenger hyllar honom idag. För att han lyckas handla en spelare som Real Madrid verkar vilja bli av med. Missförstå mig rätt, jag gillar väldigt mycket med Wenger, men en värvning de sista minuterna före fönstret stänger kan omöjligt vara något att tokhyllas för. Perfekt fungerande klubbar gör klart sina värvningar långt tidigare. Jag är tveksam till om Arsenal har bredden i truppen för att kunna slåss i alla turneringar under hela säsongen i år heller, men de har onekligen en intressant förstauppställning. Förra årets fönster köpte de in en hel del toppspelare (folk som säger något annat måste missat något) och kanske är det tid för dessa att blomma riktigt ordentligt i år?

ola toivonenFör mig är det helt omöjligt att förstå att ingen velat ha Ola Toivonen tillräckligt mycket för att få till en affär. Kommentarerna efter Aftonbladets artikel om honom går såklart mest ut på att håna honom för att han är så himla dålig i landslaget. Jag håller inte alls med om detta utan anser att han var ganska bra senast till exempel (då han blev totalsågad på de sociala medierna). Jag såg Ola i PSV flera gånger förra året och måste säga att jag imponerats ordentligt.

Prinsessan Madeleine och Oscar Carlén

Varför rapporterar Dagens Industri om att prinsessan är gravid? Och, framförallt, varför spekulerar de om när barnet blivit till? Dagens Industri!

Jag lider verkligen med Oscar Carlén.

Fridens Liljor tills nästa gång!

 

Darlington 3-1 Kendal Town