Årets bästa mejl…

… fick Robert Laul häromdagen. Det går ut på att Kim Källström och Rasmus Elm ägde mittfältet mot Österrike fram till att backlinjen föll alldeles för lågt. Jag kunde inte sagt det bättre själv!

Vidare tycker jag också att alla (och speciellt de etablerade) måste kunna ta tag i bollen och spela enkelt när Sverige väl tog tag i den. När man blir så tillbakapressade måste man hålla i bollen för att skapa lugn och flytta upp laget. Det misslyckades Zlatan, Kim, Elmander och så vidare med.

Vidare anser jag (på riktigt) att Ola Toivonen var en av de bättre mot Färöarna. Han var en perfekt länk, hade fina skarvar och skapade chanser. Hade han gjort mål och slarvat lite lite mindre hade han fått toppbetyg. Ser inte de som buar på läktaren och på Twitter allt bra han gör?

Livetankar Österrike – Sverige

Jag satt och skrev ner lite tankar live under kvällens match (Österrike – Sverige).

Österrike – Sverige – FÖRSTA HALVLEK

Sverige spelar otroligt bra i 25 minuter, Kim och Rasmus dominerar mittfältet, Sverige dikterar villkoren på planen, skapar en hel del hyfsade chanser och känns stabila. Sedan är Jonas Olsson helt plötsligt otroligt passiv och Österrike får en bra chans som de lobbar över en framrusande Isaksson. Bra så och inspark.

Trodde jag…

För mig är straffen horribel. Det finns säkert stöd för den i regelboken, men österrikaren får chansen och missar. Då får du aldrig straff annars och jag tror verkligen inte att Sverige skulle ha fått straff i motsvarande situation.

Efter målet sturskar Österrike upp sig ordentligt och Sverige tappar spelet totalt. Här måste – MÅSTE – våra rutinerade herrar ta tag i bollen, lugna ner och se till att vi tar över spelet igen. Istället blir man ängslig, gör det svårt och låter motståndarna ta över totalt. Jag tycker att Zlatan och Kim är våra klart bästa spelare. De ska spela de svåra bollarna och skapa chanser. Men i det läget måste de suga ner bollen och spela enkelt, tyvärr gör de inte så.

Och snart kommer mål två. Mycket svagt av Granqvist. Hans enda uppgift är att vara först på bollen i det läget. Också problematiskt att det blir så enkelt att slå inlägg på vår vänsterkant.

Det blir lite, lite bättre i slutet av halvleken, men Österrike är trots allt klart bättre.

Jag läser om Hamréns avgång i paus, men tycker att spelarna har ett eget ansvar. Två individuella misstag (och en hårt dömd straff) skapar 0-2 i paus.

Österrike – Sverige – ANDRA HALVLEK

Andra halvlek börjar sådär. Kačaniklić får två jättelägen och bör göra bättre, speciellt i det första läget.

I den 60:e matchminuten får Sverige ett jätteläge när Granqvist blir fälld strax utanför straffområdet. Ett sådant läge känns det som att Rasmus Elm sätter varannan gång och Zlatan var femte. Eftersom Zlatan är Zlatan anser jag att Erik Hamrén måste göra det enda rätta där och beordra Z att släppa den till Elm. Vad händer? Elm byts ut och Zlatan sätter såklart frisparken i muren. Otroligt dåligt ledarskap av både Hamrén och Zlatan tycker jag.

Sverige är sedan okej, men inte bra. Det skapas en del småchanser under ett tag, men så mycket händer inte.

Så plötsligt får Elmander läget efter en fin skarv från Z! Ett bra avslut i ett ganska lätt läge och 1-2. Därefter lipar Österrike några minuter (trots det bara 4 min tillägg) och sätter däremellan en extrem press och låter inte svenskarna skapa något direkt. Grankvist ska dock så klart ha straff om de inte blåser frispark för Österrike. Ridå.

Skånederby, Livorno, Simon Bank & Thern. Och Igor Protti

Tyvärr har jag inte sett någon fotboll ikväll och missade därmed Skånederbyt samt kvalet till Serie A mellan Empoli och Livorno. Speciellt grämer det mig att jag inte kunde se Malmö – HIF. Då var det ack så skönt att läsa Simon Banks resumé av matchen. I en kort text fångar han alla händelser, alla bilder och alla känslorna på en och samma gång. Om jag bara hade haft en liten, liten del av hans förmåga att formulera sig så hade jag slutat arbeta som beräkningsingenjör här och nu och ägnat mig åt skrivandet på heltid. Om bara.

Idag skrev Bank bland annat att:

Hanstveit gav bort bollen, Pär Hansson bjöd på en billig retur, och när smällen kom så kom den alltså från en spelare som heter Simon Thern överallt utom i Helsingborg, där han fått väldigt många andra namn.

Så enkelt, så lysande.

Blir det något stort av Simon Thern förresten?

Till sist, jag vet nästan ingenting om Livorno, jag har ingen koppling till Livorno, men jag håller alltid på Livorno när jag ser att de spelar. Varför är det så? Kan det vara outsiderskapet med vänsterfansen? Eller Cristiano Lucarelli? Igor Protti? Jag har verkligen ingen aning.